Darwin

I förra kapitlet hamnade vi i Fannie Bay, en mycket speciell ankarplats. Den är mycket långgrund. Vid spring tide när tidvattenvariationerna är som störst, vilket innebär drygt fem meter, får man finna sig i att ankra en sjömil från land för att slippa bottenkänning vid ebb. När man tar dingen in på förmiddagen blåser landbris och man blir våt av stänkvatten. När man skall ut på eftermiddagen blåser sjöbris och man blir våt.

Men varför i hela friden då välja en sådan ankarplats? Jo för att Darwin Sailing Club är flott och trevlig och man blir mycket väl mottagen, man blir till och med medlem utan kostnad och får tillgång till dusch, tvättmaskin och naturligtvis bar och restaurang.

Marinor finns också. Jag låg ett par veckor i Tipperary Waters Marina och installerade ny radar och ny gps. En av de trevligaste marinor jag lärt känna. Hamnkaptenen Peter bodde själv med familj på en av båtarna i marinan och spred trevnad och ordning omkring sig. På grund av det extrema tidvattnet slussar man in i Darwins marinor.

Darwin är en flott modern mycket grön stad, som har allt en seglare kan önska sig. En utmärkt plats att förbereda sig inför segling i Indonesien där allt man kan önska sig helt enkelt inte finns. Alltså reparerar man allt som kan repareras och fyller upp förråden med mat, vatten, diesel och öl. Och anmäler sig till Darwin Kupang Rally om man inte redan varit klok nog att ha gjort så.

Darwin Kupang Rally

Bland rallyts 40 deltagare fanns detta år inte mindre än fem svenska båtar och en norsk, nämligen Vindela, Elenor, Onyx, Sea Tramp, Kahiba och Voivoi. Ett fint gäng.

Starten den 24 juli gick stålande för Vindela, som gick över startlinjen som första båt med blågula gennackern satt. Någon på startfartyget skrek "Heja Sverige" och någon tog en bild, som sedan fanns att bese för hela världen på www.darwinbalirace.com

Nå, hur gick det?

Läs spännande fortsättning i nästa nummer.

o O o