Istanbul-Preveza-resebrev

Ett resebrev

Istanbul till Preveza

Hej alla vänner!

Nu är det dags för en rapport från höstens seglats med Vindela. Den startade i Istanbul och slutade i Preveza på Greklands västkust.

Innan jag lämnade Istanbul blev det nödvändigt att göra ett kort lyft upp på land av Vindela. Kulventilen som stänger av kylvattnet till motorn gick inte att stänga. Skulle sedan en kylvattenslang gå av skulle stackars Vindela sjunka. Inte bra. Det visade sig att kulan i ventilen hade korroderat bort totalt och fanns där inte längre. Skit. Den var ny på Kanarieholmarna för sex år sedan. Hur länge jag seglat runt med en vissen ventil får jag aldrig veta. Men flyter gör vi fortfarande och det är huvudsaken.

Första dagens segling till lilla Silivri på Marmarasjöns norra sida var riktigt fin. En av de mycket få goda seglingsdagarna som det senare skulle visa sig. Väl där började stormandet och jag blev inblåst några dagar. Till all lycka fick jag en förtöjningsplats alldeles intill hamnens restaurangfartyg så Vindelas kock fick sparken ögona böj och jag blev snabbt en kär gäst hos grannen. Dessutom låg en trevlig engelsk båt vid bryggan, jag hade träffa dem tidigare i Canakkale under vårens seglats. Skepparen Peter hade varit historielärare och hade mycket intressant att förtälja om östra Medelhavets innehållsrika förflutna.

Så snart stormen lugnat ner sig till vanlig kuling fick Vindela flyga vidare med vinden i ryggen, tre friska dagar till Dardanellerna och Troja. Resten av seglatsen till Preveza via Itaca blev i stort sett en upprepning av dess början. Antingen var vinden för hård eller så var det stiltje. Det blev många sysslolösa hamndagar medan vinden ven och renget öste och många trista motordagar i stiltje för att över huvud taget komma någon vart. Jag förstår nu så bra som det självupplevda någonsin gör möjligt att Odyssevs seglats från Troja till Itaca bjöd på sina strapatser, jag skulle ju samma väg som han. Han hade ingen motor och han hade ingen Korintkanal vilket onekligen gav mig en fördel och kanske hade han litet trubbel med sina gudar, de var väl inte riktigt att lita på gänget där uppe på Olympen. Jag hade fördelen att slinka fram i gudlöst tillstånd när det gamla packet stod i begrepp att lämna Rosenbad och det nya krånglade med sina obetalda skatter.

Bozkaada

Några intressanta öar har jag, värda en kommentar. Bozkaada strax utanför Dardanellernas utlopp i Egeiska havet har en mycket flott gammal fästning och är småmysig och allmänt trevlig med sin grekiska bebyggelse och sin turkiska befolkning, en utmärkt kompott faktiskt. Därifrån seglade jag olagligt, jag struntade i att klarera ut från Turkiet, till den lilla grekiska ön Evstratios, som jag anlöpte likaledes olagligt utan inklarering i EU. Så egentligen är jag fortfarande i Turkiet och kommer väl så att förbli för jag är trött på alla dessa hamn- och tull- och passbyråkrater.

Ett stålande undantag i gnällseglatsen enligt ovan var den vecka, som jag fick besök av älsta dottern Helena. Hon kom med charter till Skiathos och seglade med mig den enda vecka, som bjöd på riktigt fint väder. Tur tur tur hade hon och jag. Öarna väster om Skiathos - Skopelos, Alonnisos, Pelagos, Peristera bjuder på många små fina hamnar och städer och dessutom några väl skyddade obebodda naturhamnar, allt inom bekväma korta seglatser. Och barnet fick se delfiner och bada med dem.

Skiathos

De sista fem dagarnas seglats från ön Aigina utanför Athen till Preveza efter att den senaste stormen släppt sitt grepp om Egeiska havet hade jag trevligt sällskap av en amerikanske ensamseglare från Oregon. I hamn pratade han alldeles för mycket, det var simplex som gällde, men han gillade inte maten på de grekiska tavernorna och föredrog att laga middag ombord åt oss båda. En mycket god vän. Greg heter han. Han hade i tillägg ett rikligt förråd av rom ombord som han bjöd av frikostigt men drack inte en droppe själv. Vår jord är då hemvist för alla sorter. Jag önskar honom all lycka framöver på hans fortsatta seglats till Italien.

S/Y Carina

Gregs båt är intressant. Den är inspirerad av Harry Pidgeons "Islander" med vilken denne ensam seglade jorden runt i början av 1920-talet som numro två någonsin efter Joshua Slocum. För säkerhets skull gjorde Pidgeon två varv runt jorden.

Nu har jag lagt upp Vindela på Actio Marine i Preveza och skall packa in henne för vintern. Här finns en liten svenskkoloni med seglare, som tycks ha kastat ankar för obestämd framtid och blivit en del av den färgglada lokalmiljön. De underlättar för en nykomling med sina kunskaper och kontakter och med trevlig samvaro.

Slutklämmen på detta brev får väl bli att Medelhavet inte alls kan jämföras med tidigare hav, att det övervägande bjuder på otjänligt väder för segling och att det är sällan jag träffar andra trevliga seglare. Höstens etapp på 800 mil avverkades till två tredjedelar för motor. Nästa år lär det bli hemsegling, kanske kan det få räcka med nio år vinglandes runt på den gamla kära kulan.

- - - o O o - - -